Älvdalska, älvdalsmål, är en nordisk språklig varietet som talas av cirka 2 000–2 500 talare i Älvdalens socken i norra Dalarna i Sverige.

Älvdalskan är nära besläktad med närliggande ovansiljanmål såsom orsamål och våmhusmål, som tillsammans förgrenade sig från fornnordiskan tidigast på 800-talet och senast 1300-talet. Älvdalskan utmärker sig genom en rad arkaismer och novationer. Bland annat har älvdalskan bevarat ett äldre kasussystem, fornnordiskans stavelsekvantitetssystem med korta, långa och överlånga stavelser. Den har också bevarat ljud som [w] och [ð], och har även som ensam nordisk varietet bevarat fornnordiskans nasala vokaler. Älvdalskan har också genomgått stora ljudförändringar och förändringar i satsläran. Bland förändringarna har bland annat äldre långa vokaler diftongerats, och de primära nordiska diftongerna har monoftongerats eller utvecklats till andra diftonger.

Under 1900-talet har älvdalskan genomgått en utjämning i riksspråklig riktning, och för varje generation närmar den sig standardsvenskan mer och mer, vilket har lett till ett mer rikssvensktnära uttal, en förenkling av morfologin (bland annat färre kasus), med mera. Flera forskare skiljer därför mellan klassisk älvdalska, traditionell älvdalska och modern älvdalska.

Älvdalska har ingen status som minoritetsspråk i Sverige enligt Språklagen (2009:600). Hösten 2015 lämnade tio lingvister in en ansökan till SIL International om att ge älvdalskan en ISO 639-3-kod på Ethnologue. En kritisk kommentar till denna ansökan lämnades in av Institutet för språk och folkminnen, den myndighet i Sverige som bland annat handhar frågor om dialekter, men 27 maj 2016 beviljades ansökan (efter överklagan). ► Läs mer

Senast visade utmärkta artiklar: Timon av Aten – Hufvudstaden – Belägringen av Köpenhamn

• I det franska parlamentsvalet förlorar president Emmanuel Macrons (se bild) parti Renaissance sin majoritet (19 juni 2022)
• Riksbanken meddelar att Erik Thedéen efterträder Stefan Ingves som riksbankschef från och med 1 januari 2023. (17 juni 2022)
• Martin Modéus vinner ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan och utses till ny ärkebiskop av Uppsala. (8 juni 2022)
• Svensken Marcus Ericsson vinner det klassiska racet Indianapolis 500 på Indianapolis Motor Speedway, och blir därmed andre svensk att vinna racet. (29 maj 2022)
• Regissören Ruben Östlund vinner för andra gången Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes. Han tilldelas priset för sin sjätte långfilm Triangle of Sadness. (28 maj 2022)

Pågående: Nato (Sveriges relation) • Covid-19-pandemin (Europa • Finland • Sverige – Coronakommissionen – Sjukdomen • Viruset • Vaccin )
Nyligen avlidna: Sture Allén • Johan Cullberg • Julee Cruise • Ewonne Winblad • Agneta Klingspor
Pågående större krig: Rysslands invasion av Ukraina • Burma • Jemen • Tigray
Val: Frankrike • Sverige (Opinionsundersökningar) • USA
Mest visade artikeln igår: Klippel-Trénaunays syndrom

• ... Anglikanska kyrkan i Aotearoa, Nya Zeeland och Polynesien sedan 1992 består av tre kulturkretsar, med varsin metropolit?
• ... en prototyp till Snurre Sprätt dök upp i 1939 års Prest-O Change-O (se bild)?
• ... Joanna Bourke under sin akademiska karriär studerat våld i kulturen, ur en mängd perspektiv?
• ... asfaltsjön La Brea blivit berömd för alla sina välbevarade fossil?
• ... Götamotorer inledde sin verksamhet med tändkulemotorn "Stabil" och utombordsmotorn "Kurir"?

23 juni

Luxemburgs nationaldag

Namnsdag: Adolf, Alice (Sverige) • Adolf (finlandssvenska)

Denna dag i historien:

• 1314 – Slaget vid Bannockburn under det skotska frihetskriget inleds och pågår till följande dag.
• 1743 – Adolf Fredrik väljs till svensk tronföljare efter påtryckningar från kejsarinnan Elisabet av Ryssland.
• 1757 – I slaget vid Plassey i Bengalen besegrar en brittisk styrka på 3 000 man ledd av Robert Clive, 1:e baron Clive, 50 000 indiska soldater.
• 1894 – Internationella olympiska kommittén grundas av Pierre de Coubertin och Demetrios Vikelas.
• 1923 – Stockholms stadshus invigs (se bild).
• 1961 – Antarktisfördraget träder i kraft.

Den mexicanske revolution var en periode med ustabilitet og borgerkrig i Mexico. Den begyndte med udbredt modstand mod diktatoren Porfirio Diaz i 1910, efter at Francisco Madero havde tabt til ham i et præsidentvalg. Madero opildnede befolkningen til at gøre oprør, og det lykkedes ret hurtigt at få afsat Diaz. Imidlertid havde Madero ikke bred opbakning, og han blev myrdet få år senere.

Derpå opstod der et magttomrum, hvor flere revolutionære kæmpede indbyrdes om magten, og hvor flere af de revolutionære ledere myrdede hinanden. Blandt disse revolutionære var Carranza, Obregón, Villa og Zapata. Det lykkedes dog også i 1917 at få indført en ny forfatning, der på papiret garanterede demokratiske rettigheder.

Efter mange års politisk og militær uro blev landet stabiliseret i 1930'erne, da det Institutionelle Revolutionære Partis (PRI) fik kontrollen over landet.  ► Læs mere

Dogoner är ett folk som lever i sydöstra Mali.